Ska man fånga dagen alltid? Ska man våga alltid? Även om det med största sannolikhet innebär att man lär gråta ett par floder på vägen?
Har man vågat för att man gjorde sig tillgänglig för att bli sårad?
För just nu är jag trött på mina spel och min fasad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar