Promises are whispered in the haze of darkness
Dagen efter nyår kändes det som om jag blivit påkörd av en lastbil. Vilket jag gjort mig förtjänt av. Därför känns mitt nyårslöfte rätt självklart, och med tanke på den senaste tidens vanor dessutom.
Den senaste månaden har jag varannan dag vaknat med dunkande skalle och ångest över ett sms jag inte kommit ihåg att jag skickat. Ångest, vin och desperation hej då. Ni är oundvikliga var och en för sig, fast låt oss köra det i lite mindre mängder i fortsättningen.
Min tid tickar iväg och jag vill inte leva på hoppet om att imorgon blir en bättre dag. Idag måste bli en bra dag.
And Ill listen for the voice inside my head, nothing.
Ill do this one myself.
Oh and up there Ill wait.
Trigger shakes, aimed right at my head.
Won't you help me, help me from myself
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar